Paulina och jag 2003 och jag vid trädet där hennes bild sitter i Khao Lak.
”Vi ska fira jul med mina mostrar och kusiner, precis som när vi var små” skrev jag i ett inlägg som jag aldrig publicerade, jag skulle skriva om att det var sista arbetsdagen idag och att jag såg framemot jullovet. Några minuter senare förde jag över mina gamla bilder från förra telefonen till nya och hittade en mapp med bilder på Paulina och så bara brast det. Jävla skit vad livet är orättvist idag. Att jag bara får köpa julklappar till min ena syster för min andra är död, att Paulina inte får vara med oss på julafton och att jag aldrig mer får krama henne. Jag brukar må dåligt de flesta jular för att närvaron och minnena blir så påtagliga, men det hade inte känts något alls denna gången, jag pratade t.om med Frida om det igår att jag ännu inte mått dåligt, men det kommer ju när man minst anar det.
Nu ska jag göra det sista nödvändiga jag behöver innan jullovet, resten får faktiskt vänta tills jag är tillbaka den 14 januari. Det ska bli skönt med ledigt nu, jag behöver det mer än någonsin. Kommer ett inlägg om bakgrunder sedan som ni ville, kram på er!